Karl-Mikael Syding

Karl-Mikael Syding har tidigare varit partner, förvaltare och VD på hedgefonden Futuris inom Brummer & Partners. Fonden fick bland annat utmärkelserna Årets Europeiska L/S Equity Hedge Fund 2008, och Årtiondets Europeiska Hedgefond, alla kategorier år 2010, för prestationerna under åren 2000-2009. Idag förvaltar Karl-Mikael sitt eget kapital genom investeringar i främst onoterade företag samt driver en podcast om personlig utveckling.

Efter över 20 år som analytiker och förvaltare hade jag byggt upp ett tillräckligt stort kapital för att enbart leva på det istället för en traditionell anställning och jag har ingen lust att sätta mig heltid på ett kontor igen. Jag älskar den frihet det innebär att låta mitt kapital arbeta istället för att jag ska göra det.

För mig är det således otänkbart att ta risker som skulle innebära att min livsstil begränsas, antingen i form av väsentligt sänkt levnadsstandard, eller att behöva ta en anställning — det skulle till exempel vara svårt för mig att anpassa mig till ett liv med skor på fötterna om dagarna.

Min övergripande placeringsstrategi innebär därför en genomtänkt diversifiering mellan tillgångsklasser i en så kallad pizzaportfölj, närmare bestämt en “Quattro Stagione”. Det innebär att jag fördelar mitt kapital mer eller mindre jämnt på ungefär fyra olika tillgångsklasser som helst ska vara så okorrelerade som möjligt.

Mina fyra årstider – eller ibland fem, eftersom jag är så nöjd med livet att det känns som om det är sommar två gånger per år – består normalt av fastigheter, guld, aktier och räntetillgångar. Andra tänkbara “pizzapålägg” är till exempel industriråvaror, jordbruksråvaror, hedgefonder eller valutor. Jag vet att en del kraftsportare tar extra olja på sina pizzor när de bulkar, men jag maxar hellre mängden svamp och räkor.

Jag har ibland viss exponering mot någon eller några av de senare tillgångsslagen ovan via börshandlade fonder eller liknande instrument; min privata tjänstepension ligger exempelvis placerad i en bred korg av olika hedgefondsstrategier. För det mesta håller jag mig dock till de fyra förstnämnda kategorierna.

De senaste åren har det blivit allt svårare att fylla räntedelen av pizzan med något aptitligt, eftersom bankkonton och obligationer knappt gett någon avkastning alls. Därför har jag alltmer sökt mig mot privat utlåning för mina ränteplaceringar, men det finns en gräns för hur mycket jag kan låna ut till “friends and family”; framför allt med rimlig riskkontroll.

Samtidigt har jag blivit alltmer skeptisk till de höga värderingarna på börsen. Jag har därmed haft ambitionen att minska min exponering mot noterade aktier men utan att hitta några riktigt bra alternativ.

Så för 6 månader sen (i augusti 2017) testade jag till slut Lendifys tjänst för lån mellan privatpersoner.

Jag hade då länge hört bland annat killarna på Sveriges största podcast för investeringar, Börspodden, prata om den höga ränta man kunde få på Lendifys plattform, trots att låntagarnas kreditkvalitet var väldokumenterat hög*.

* Genomsnittslåntagaren har omkring 400 000 i årslön och saknar kreditanmärkningar. Anledningen till att denne väljer Lendify är att det ofta redan finns ett bolån i hushållet och saknas sparbuffert. Kreditkvaliteten är däremot god och kreditförlusterna på Lendifys plattform brukar uppgå till omkring 1% per år.

Jag satte då in en miljon kronor på ett autoinvestkonto, som hade en målränta på ca 8% efter avgifter och med ca 10 års genomsnittlig löptid. Sedan dess har räntor och amorteringar tickat in i stadig takt från mina låntagare, något jag dagligen kan se detaljerad information om på mina sidor på Lendify.

Förutom den höga avkastningen jämfört med investeringar med liknande riskprofil, samt all betryggande information om Lendifys kreditprocess från godkännande till hjälp med påminnelser och inkasso om enstaka låntagare missar sina betalningar, så finns en mängd andra detaljer om mina investeringar tillgängliga.

Jag kan t.ex. när jag vill se vilka lån jag har och vilken kreditklass de har (Lendify godkänner bara 10 av 100 sökande. Dessa 10 delas i sin tur in i sex klasser från A till F. Bokstavsbeteckningen och löptiden påverkar tillsammans räntan på lånet. Just nu finns till exempel i min portfölj bland annat ett 6-årigt A-lån med 2,74% ränta och ett 8-årigt F-klassat lån på 13%. Båda har lånat 10 000 kr vardera av mig och båda lånen gäller att ”samla/lösa” andra förmodligen dyrare lån).

Jag kan vidare se att endast 5 av mina 67 lån har fått någon slags anmärkningar: två av lånen har fått sitt första påminnelsebrev, ett har fått två påminnelser och två låntagare har fått besked om uppsägning på grund av upprepade förseningar.

Eftersom jag skriver den här artikeln samtidigt som jag har mitt konto uppe klickar jag på F-lånet som fått ett uppsägningsbrev och läser följande:

=> Lånet är på totalt 73 500 kr och gäller heminredning. Min andel av lånet är 10 000 kr. Det står även tydligt att “Om inte lånet återbetalas inom fyra veckor skickas ärendet till inkasso”, dvs Lendify sköter påminnelserna till kunder som hamnar på efterkälken med betalningarna, men om det går alltför långt skickas ärendet vidare till Lindorff för själva indrivningen. Det står vidare att lånet omfattas av Lendifys kreditförlustfond, vilket betyder att mitt kapitalbelopp på autoinvestkontot är skyddat.

Det tycker jag känns tryggt.

I min egen privata utlåning har jag ibland fått lägga mycket tid och energi på förhandlingar med försenade låntagare och det är inte alls någon rolig process att försöka hålla i själv. Då har det förstås inte funnits någon kreditförlustfond i ryggen heller. Nu gäller istället att om någon bråkdels procent av min investering på Lendifys plattform skulle gå till inkasso så slipper jag förlora någon som helst tid på saker som delgivning och indrivning, plus att jag har ett visst nedsidesskydd.

Om vi lämnar tråkigheterna åt sidan så ser min portfölj ut så här:

Genomsnittsräntan på min låneportfölj är idag 7,02% (beräknad efter Lendifys avgifter) och löptiden ca 99 månader. Hundratusen investerade kronor ger alltså lite drygt 7000 kr per år i ränta, vilket dessutom automatiskt återinvesteras om man har klickat i det alternativet, vilket jag har gjort, och således ger ränta på ränta.

Jag förstår att det kan kännas olustigt att låsa upp sitt kapital i fem till tio år, och förutom att lånet återbetalas månatligen med amortering och ränta (du kan välja att inte återinvestera ditt kapital och då har du en månatligt kassaflöde) finns numera faktiskt även en andrahandsmarknad på plattformen. Där säljs rutinmässigt låneportföljer till ca 99,5% av värdet; och du kan förstås också själv fyndköpa lån där om du hittar några som säljs till under 100%. Min sambo köper och säljer låneportföljer där nästan dagligen.

Jag gillar konceptet att låna ut till en vän, eller till och med en väns vän, särskilt om han har en bra plan för vad pengarna ska användas till. Då har jag hygglig koll på både vederbörandes återbetalningsförmåga och återbetalningsvilja. Dessutom slipper både jag och låntagaren onödigt höga kostnader för mellanhänder som en bank eller kreditinstitut annars tar för att absorbera risken.

Vid P2P-utlåning hos Lendify genomför Lendify alltså en systematisk kreditkontroll på samma sätt som bankerna och med hjälp av precis samma databaser, men istället för att banken eller Lendify står för risken och tar det mesta av avkastningen, så klassificerar Lendify bara risken samt ser till att sålla bort 90 procent av de sämsta låntagarna, och sedan överlåter både risken och avkastningen till dig.

Ett problem med egen privat utlåning är emellertid som sagt administrationen, särskilt vid återbetalningsproblem, men även avseende en objektiv bedömning av kreditrisken. Det är inte helt lätt att sätta vare sig en lämplig ränta eller återbetalningstid till en bekants bekant eller väns vän utan att båda blir lite besvikna.

Det är alltså här Lendify kommer in.

Som investerare får jag både en hög ränta och en objektiv kontroll av låntagarnas kreditkvalitet. Med Lendifys Autoinvesteringskonto är det också mycket enklare att hela tiden upprätthålla min önskade exponering mot just räntebärande tillgångar. När man lånar ut till bekanta brukar annars både lånandet och återbetalningarna ske i mer eller mindre oväntade klumpsummor.

Sist men inte minst hanteras försenade återbetalningar i en tydlig process med ett antal påminnelser och till sist inkasso, samt ett visst skydd för kreditförluster (ett Autoinvestkonto har skydd för förlust av kapitalbeloppet men kompenserar inte för räntan på kontot).

Trots en högt värderad börs och nära nog nollräntor så långt ögat når har jag alltså till slut via Lendify hittat ett sätt att till en rimlig risk få både god avkastning och hygglig likviditet i höstkvadranten av min Quattro Stagione.

Extra mycket champinjoner, tack.

Sedan jag gick på Handelshögskolan och läste finansiell ekonomi har mitt stridsrop varit “Räntan sover aldrig!”, men under den senaste tidens nollräntemiljö verkade räntan faktiskt slumra till ett tag.

Tack vare Peer-To-Peer lending och Lendify har i alla fall mina ränteplaceringar vaknat till liv igen, så kan jag sova gott medan räntan jobbar åt mig.

Dela gärna